Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar.
För att få till en bra och mysig julkänsla i ditt hem kan du behöva olika slags julpynt. Det finns en del som är väldigt vanligt och som nästan alla har, som adventsljusstakar och adventsstjärnor, och annat som handlar mer om personlig smak om du vill ha det eller inte.
Boka årets gran redan nu och få den levererad till dörren i lagom tid inför jul! Se utbudet av granar hos Smålandsgran!
Utbudet av julpynt som finns att köpa är väldigt stort, så du kan välja och vraka och hitta din egen julstil.
Vissa vill ha traditionellt julpynt och tycker att moderna varianter inte är alls lika bra. Något som kan vara intressant att veta är att inte ens det vi tänker på som traditionellt är särskilt gammalt. Det mesta kom i början eller till och med i mitten av 1900-talet.
Det som fanns innan dess har försvunnit bort. Fram till och med 1920-talet hade julpyntet syftet att man skulle få en paus från fattigdom och svåra förhållanden. Längre fram har julpyntet istället handlat om att skapa en romantiserad fantasibild av hur det var förr i tiden.
Känner du inte att den traditionella stilen som genomsyras av fantasin om det gamla bondesamhället passar dig? Då kan du hitta massor av fint julpynt i helt andra stilar!
Förutom julpynt är det givetvis populärt med adventskalendrar. Se våra tips på julkalendrar för barn och godiskalendrar, eller lite mer vuxna varianter som lakritskalendrar, eller varför inte en mysig tekalender?
Adventsstjärna
Adventsstjärnan är ett av de allra mest älskade julpynten, som finns i många hem under advent. Stjärnan symboliserar den stjärna som sägs ha lyst över stallet där Jesus föddes, men även många som är helt sekulariserade tycker om adventsstjärnorna.
Den kan ju också påminna om att stjärnor är några av de ljuspunkter som finns under de långa och mörka nätterna vårt land har i december
Hur ser en adventsstjärna ut?
En adventsstjärna är ofta gjord i papper och har elektrisk belysning inuti, men det finns också varianter där de är i metall, glas eller annat material. Stjärnorna kan ha olika många uddar, vara i olika färger och också vara mönstrade på olika sätt.
Ofta är mönstren utformade på ett sätt som uppfattas som orientaliskt, men de kan också till exempel prydas av många små stjärnor eller andra mönster. Mönstren kan vara i färg, glitter, eller skapas genom att det görs hål i själva stjärnan.
När mönstret bildas genom hål i stjärnan kan det påverka hur ljuset blir. Till exempel kan ljuset från en stjärna som har många små stjärnformade hål bilda ett stjärnmönster över tak och väggar i det rum där den hänger.
Adventsstjärnor kan med andra ord se ut på många olika sätt. Du kan välja stjärna utifrån hur traditionellt eller modernt julpynt du vill ha, eller hur övrig inredning i rummet ser ut.
När sätter man upp adventsstjärnan?
Traditionen säger att en adventsstjärna ska sättas upp första advent. Sen ska den hänga uppe till Tjugondag Knut, som är tjugo dagar efter julafton och den dag när jultiden anses vara slut.
Idag när det är färre som förankrar sitt adventsfirande i de religiösa traditionerna har det blivit mer fritt när adventsstjärnor och annat pynt kan sättas upp och tas ner. De senaste åren har ordet novent dykt upp som hashtag och också börjat användas i andra sammanhang.
Novent är ett nyord där november och advent slagits samman. Det står för en tjuvstart av advents- och ibland också julfirande, så att det börjar redan i november.
Var kommer adventsstjärnan från?
Adventsstjärnan kommer från Tyskland, där Herrnhutstjärnan spreds av herrnhutare från början av 1800-talet. Herrnhutismen är en särskild kristen rörelse, och deras missionärer bidrog till att stjärnan spreds.
I början av 1900-talet startade fabrikstillverkning av stjärnor, och det blev vanligare med upplysta stjärnor i hemmen.
I Sverige dök den allra första adventsstjärnan upp 1894, i Västerås domkyrka. Från 1920-talet blev de vanligare att ha stjärnor i hemmen även här. Stjärnornas popularitet har gått i vågor, men de har aldrig försvunnit helt.
Elektrisk adventsljusstake
Elektriska adventsljusstakar är för det mesta pyramidformade med fem eller sju ljus. Materialen är till exempel trä, metall eller plast. De finns i olika designer och färger, och kan också vara formade på ett annat sätt än den traditionella pyramidformen.
Den elektriska adventsljusstaken är ett av de allra vanligaste julpynten och lyser upp många fönster under advent.
När ska man ta fram adventsljusstaken?
Adventsljusstaken tillhör egentligen adventspyntet, även om många idag inte skiljer mellan pynt för adventstiden och för jultiden. Ljusstaken tas traditionellt fram första advent, men precis som med adventsstjärnan kan den vara en del av novent.
Eftersom många uppfattar november som en väldigt mörk och tung månad kan det vara lockande att tjuvstarta med advents- och julbelysningen.
En svensk uppfinning
Den allra första elektriska adventsljusstaken skapades av en svensk – Oscar Andersson. Det var 1934. De första elektriska julgransbelysningarna hade kommit, men de fungerade inte särskilt bra eftersom spänningen i elnätet var för låg.
Oscar Andersson fick då idén att det skulle fungera bättre om färre lampor skulle tändas samtidigt, och han tillverkade ljusstaken av julgransbelysning.
1937 såldes de första elektriska adventsljusstakarna, trots att Philips var tveksamma. Vem skulle egentligen hellre vilja ha en elektrisk ljusstake än levande ljus?
Det visade sig att det var väldigt många! Ett par år innan andra världskriget bröt ut sålde de ljusstakar som producerades snabbt slut. Kriget gjorde att det blev paus i tillverkningen, men under efterkrigstiden blev den elektriska ljusstaken en storsäljare igen – och det är den fortfarande!
Tips! Om du vill ge någon en väldigt personlig present, kan kolla in dessa vackra fotopresenter! Ge bort minnen att bevara!
Adventsljusstake med fyra ljus
En adventsljusstake med stearinljus har fyra ljus, där ett ljus tänds varje söndag i advent. Eftersom ljusen brunnit olika länge bildar de efter ett tag den karakteristiska formen av en trappa som många förknippar med advent.
De här adventsljusstakarna har funnits i Sverige sen slutet av 1800-talet. Inspiration till traditionen kom från Tyskland. Det fanns också en variant med sju ljus, där ett ljus skulle tändas varje dag i veckan.
En vanlig adventsljusstake som uppfattas som traditionell idag är i röd metall och går att fylla med mossa som kan pyntas med små flugsvampar, bär, tomtar eller andra små figurer. För den som inte vill ha en traditionell ljusstake finns det massor av olika varianter att välja mellan.
Datumljus / kalenderljus
Ett alternativ till adventsljusstaken, som också kan användas tillsammans med ljusstaken, är datumljuset. Det är ett blockljus eller stearinljus som är numrerat med 1-24, och ofta också prytt med juliga mönster eller bilder.
Överst på ljuset är siffran 1, och den första december bränner man ljuset tills ettan försvunnit. Den andra december tänder man ljuset och låter det brinna tills tvåan försvunnit och så vidare.
I takt med att ljuset brinner ner närmar man sig julafton, och det kan kännas som en stämningsfull tradition att använda ett datumljus.
Ljusslingor och trädgårdspynt
Ljusslingor kan användas för att lysa upp och skapa julstämning utomhus. Med en ljusslinga kan du pryda ett träd eller en buske och du kan vira den runt ett staket eller balkongräcke. Det viktiga att tänka på är att du ska ha ljusslingor som är gjorda för att ha utomhus, så behöver du inte oroa dig för säkerheten.
Det finns också ett stort utbud av trädgårdspynt med jultema. Inspirationen kommer från USA där det finns en lång tradition av att skapa stämningsfulla miljöer med elektrisk belysning.
Bland det trädgårdspynt som finns kan du hitta till exempel figurer som gjorts av ljusslingor som formats till djur, tomtar, granar, stjärnor eller till en annan form.
Det finns också figurer i plast som har belysning inuti och mer ger känslan av att vara en hel figur. Genom att använda en eller kombinera flera olika figurer kan du skapa en utomhusmiljö med mycket julkänsla.
Ljusslingor för inomhusbruk
Det finns också ljusslingor du kan använda inomhus, och till exempel vira runt en gardinstång, eller hänga upp över sängen eller soffan. Du kan också använda ljusslingor tillsammans med annat julpynt. Till exempel kan de fungera som belysning till en julkrubba, ge en mysig känsla till en grupp av tomtar eller vara en del av dukningen om du inte vill använda levande ljus.
Pynt till Lucia
Lucia finns bara i en väldigt begränsad del av världen och firas framför allt i Norden (och allra mest i Sverige). För oss kan det vara en speciell dag som är värd att uppmärksamma, men eftersom högtiden inte finns på andra håll kommer det inga influenser utifrån som handlar om pynt till Lucia.
Lucia infaller mitt i advent, och för den som är traditionell med sitt pyntande är det kanske bara adventspynt som ljusstakar och stjärnor som satts fram innan Lucia. Det kan fortfarande kännas tidigt att börja med julpyntet.
Lucia kan då bli en anledning till att pynta lite extra när vi kommit halvvägs till jul. När luciapynt ställts fram kan det vara kvar tills det är dags för julgranen och annat som tas fram precis innan julen.
För den som inte är traditionell spelar det mindre roll, och förmodligen har mycket julpynt kommit fram redan innan Lucia. Då kan luciapynt bli en extra och mysig detalj i inredningen – vilket är minst lika bra.
Vad finns det för Lucia-pynt?
Bland pynt som passar till Lucia finns olika små luciatåg, som kan vara gjorda i trä, porslin eller andra material. Det finns ljusstakar som är formade som Lucior, tärnor eller hela luciatåg. Det finns även elektriska varianter av lucialjusstakar.
Bland äldre sorters pynt finns det pappersrader med luciamotiv. Pappersraderna är pappersremsor vikta som dragspel, så att de kan stå upp. Samma motiv upprepas flera gånger och ett av de mest klassiska motiven är en Lucia med kaffebricka som har sällskap av en liten tomte.
Julgranspynt
Julgranen är den del av julpyntet som känns oundgängligt för många. Granen kan vara en vanlig gran eller ädelgran, eller så kan den vara gjord i plast eller ett annat konstgjort material.
För att julgranen ska bli det viktiga och centrala julpyntet som finns i centrum under juldagarna är pyntet som hängs upp minst lika viktigt som själva trädet.
Hur pyntet ska se ut, vilken färg det ska ha och hur mycket det ska vara råder det delade meningar om. Det har också funnits olika trender för julgranspyntet.
Belysning
Det är vanligt att ha en elektrisk ljusslinga med plastljus som ger granen sitt stämningsfulla ljus. I moderna plastgranar kan det finnas inbyggd belysning. Det har också dykt upp LED-ljus och andra alternativ i affärerna, som kan användas istället för ljusslingorna.
Med inspiration från USA och andra länder kan man också välja att ha färgade lampor i granen istället för de ofärgade med gulaktigt ljus som är vanligast här.
Topprydnad
I toppen av granen brukar det finnas en särskild prydnad. Vanligast är att det är en spira eller en stjärna.
Glitter och flaggor
Granen har ofta också glittergirlanger. Traditionellt har det varit silverfärgat glitter, men idag finns det glitter i många färger att välja mellan.
Det har tidigare varit vanligt att ha girlanger med flaggor i granen, antingen bara svenska flaggor eller blandade flaggor från olika länder. Just nu verkar det inte vara på mode, utom hos dem som vill skapa en gammaldags stil.
Kulor
Att pryda granen med kulor är också vanligt, även om de kan se olika ut. De kan vara i glas, plast eller andra material, och storlek och färg kan skilja sig åt. Det mest traditionella är röda och glänsande kulor.
Kulorna kan också ersättas med röda prydnadsäpplen i trä, som ger en mer gammaldags stil. För en modernare stil på granen kan man välja kulor i en annan färg än rött, eller blanda kulor i alla tänkbara färger.
Personligt pynt
Förutom de vanligaste sorternas julgranspynt kan granen prydas med massor av andra sorters pynt. Det kan vara tomtar, änglar och andra figurer, även halmbockar och stjärnor i halm är ganska vanligt.
Många har pynt som barnen gjort själva, som smällkarameller, kristyränglar eller pepparkakor. Med pyntet är det möjligt att ge granen den stil man själv tycker bäst om.
Det finns också nostalgiska skäl till att ha vissa sorters pynt, till exempel pynt som kommer från äldre generationer eller som förknippas med särskilda minnen.
När ska man klä granen?
Det verkar finnas olika åsikter om när granen ska tas in och kläs. Julgransförsäljarna dyker upp lagom till första advent, och det går att ta in granen redan då. En risk med att köpa en gran i början av advent är att den kan börja barra långt innan julafton.
Med plastgranar och granar i andra konstgjorda material finns inte det problemet, utan då kan man själv bestämma när man tycker att det passar. I många familjer verkar det finnas en tradition att man inte ska ta in och klä granen förrän julafton närmar sig. Det kan vara efter att det blivit jullov, dagen innan julafton eller till och med på själva julafton.
När tar man bort granen?
Traditionen säger att granen ska slängas ut på Tjugondag Knut, som är 20 dagar efter julafton. Det är då jultiden är slut enligt de kristna traditioner vi haft i Sverige och som fortfarande till viss del styr julfirandet. Många slänger ut granen tidigare än så – framför allt om den barrar mycket.
Julblommor
När vi tänker på pynt handlar det ofta om prydnadssaker och kanske också om belysning. Det är inte alla som tänker på julblommorna som en del av julpyntet, även om de i praktiken är det.
Julstjärnor
Bland de mest sålda och allra vanligaste julblommorna finns julstjärnan. Den är vanlig i hela Europa och även i Nordamerika inför julen. Med sina röda blad ökar den julstämningen och blir en fin prydnad.
Det finns även julstjärnor i andra färger än rött, till exempel vitt, rosa, aprikos, och vissa är också melerade. De vita julstjärnorna kallas ibland för adventsstjärnor och för den som vill skilja mellan advents- och julpynt kan det gå att ha en vit julstjärna under advent och sen byta till en röd under juldagarna.
Julgrupper
Julgrupperna är också väldigt vanliga och de är populära att ge bort som presenter inför julen. I en julgrupp organiseras olika växter till en fin och stämningsfull helhet.
Det kan vara typiska julblommor, små enar eller annat som passar. Växterna kan kombineras med mossa, lavar, kottar eller stenar, och de kan ha små figurer eller ljus för att öka advents- eller julkänslan.
Hyacinter
Hyacinten ses framför allt som en julblomma i Sverige. På andra håll uppfattas den istället som en vårblomma. Eftersom hyacinter kan drivas upp inomhus går det att få dem att blomma lagom till jul.
Hyacinten är faktiskt den allra mest populära julblomman, vilket kan bero på att den är liten, billig och lättskött. Hyacinter kan vara vita, blå, rosa, och ibland också ha andra färger.
Det går att ha flera tillsammans i grupp och de kan också passa bra att ha i en julgrupp eller ett annat blomsterarrangemang.
Amaryllisar
Amaryllisen är en älskad julblomma som finns i många olika varianter. De allra vanligaste är de röda, som passar bra till julen.
Eftersom många förknippar amaryllisen med just tiden kring advent och jul är det inte nödvändigt att de ska vara röda för att de ska uppfattas som julpynt, utan det kan fungera lika bra med en vit, rosa eller varför inte en melerad amaryllis?
Det går att köpa amaryllisar både som snittblommor och som lökar. Fördelen med lökarna är att de kan blomma flera gånger och att blommorna kan hålla längre. Nackdelen är att det kan vara svårt att få en amaryllis att blomma lagom till julen.
Julrosor
Ibland kallas julstjärnan för julros, men det är felaktigt. Julrosen är en egen art som ser helt annorlunda ut. Till jul har man ofta julrosen inomhus i en kruka, men de trivs även bra utomhus – och kan blomma året runt.
Det är få blommor som kan blomma både under den kalla och den varma årstiden och framför allt är det sällsynt med något som kan tänka sig att blomma i en snödriva.
Att julrosen ses som en julblomma är därför inte särskilt konstigt. Att den trivs i olika väder gör att den också är lätt att placera. Du kan ha den inomhus och utomhus, och den kan trivas väldigt bra i en halvkall entré.
Julrosorna finns i 20 olika arter, där de har olika färger och tål kylan olika bra. Den vanligaste varianten är den vita, men det finns även till exempel rosa, röda, lila, gröna och gula julrosor.
Julkransar
Bland de traditioner som finns kring växter som julpynt är julkransarna också något som många tycker mycket om. Med en julkrans på dörren får både du och dina gäster julstämning redan innan ni kommer in i ditt hem.
Julkransar görs ofta av granris eller buxbom och kan prydas med band och annat pynt. Vanligt är att pryda dem till exempel med röda små bär, kanelstänger, torkade apelsinskivor eller annat som förknippas med julen.
Tomtefigurer och övrigt julpynt
Det finns en mängd annat julpynt än det som nämnts ovan, med mer eller mindre stark tradition. Ljuslyktor och ljusstakar av olika slag är till exempel vanliga för att skapa stämning, och olika slags figurer kan placeras ut i hemmet för att öka känslan av att det är advent eller jul.
Det finns traditionellt julpynt som julbockar i halm och moderna och snyggt avskalade sorters pynt där du kan få julkänsla utan att det bryter mot den minimalistiska stilen du kanske har i ditt hem. Vad som passar och vad som känns som det bästa julpyntet är väldigt personligt.
Tomtefigurer
Tomtefigurer känns som en självklar del av julpyntet för många människor. De finns i olika storlekar, stilar och kan komma ensamma, i par eller i grupp.
Vissa tomtar ser ut som Disneys tjocka tomte med släden, medan andra snarare ser ut som den gamla hustomten.
Vissa är ljusstakar, har elektriska ljus eller en annan funktion, medan andra bara är söta, mysiga, trevliga eller bidrar till att skapa julstämning.
Krubbor
Även om Sverige i hög grad är ett sekulariserat land finns det fortfarande julkrubbor i många hem. Det är kanske inte den modernaste sortens pynt, även om det säljs krubbor i olika stilar, där vissa känns moderna.
Ofta är det istället en krubba som gått i arv i släkten och ställs fram för att det känns som att det hör till.
Nötknäppare
I motsats till julkrubborna är nötknäppare inte något som tidigare varit vanligt som svenskt julpynt. Nuförtiden finns det däremot i de flesta affärer som säljer julsaker. Nötknäpparen är en figur i en saga som utspelar sig på julafton, där en mekanisk nötknäppare blir levande och räddar en flicka.
Dessutom tar nötknäpparen med henne till ett magiskt rike fyllt av levande dockor. Sagan har också varit grunden för en balett med samma namn och det har gjorts en tecknad film.
En leksak som blir levande passar bra ihop med den magiska känsla många förknippar med julen, så att det är på väg att bli ett populärt julpynt även i Sverige är kanske inte särskilt märkligt.
Textilier
Även textilier kan användas som julpynt och ge hemmet en ombonad och mysig känsla. Med julgardiner, juldukar och kökshanddukar med juliga mönster kan bostaden bli helt annorlunda – och mycket juligare.
Under granen kan det gärna ligga en julgransmatta och för vissa känns julstrumpor som en viktig del av julpyntet. Det finns även kuddar, lakan och andra textilier med julmönster, i julens färger eller med ett tema som passar till julen.
Dekorationer till julbordet
Under juldagarna är julbordet och måltiderna som delas med släkt och vänner något av det viktigaste. Därför finns det också en uppsjö av olika saker som skapats för att dekorera julbordet.
Du kan använda textilier, julblommor, små figurer, ljuslyktor, kvistar av gran, eller vad du själv tycker skapar rätt känsla. Det finns röda stearinljus, servetter med juliga motiv och särskilda bestick i julfärger.
Du kan i stort sett ha hur mycket julpynt som helst till ditt julbord. Det är du själv som sätter gränserna och avgör när det blir för mycket, eller om det ens kan bli för mycket.
Här hittar du mer inspiration till julen!