”Nu i ro slumra in”, även känd som Brahms vaggvisa, är en av världens mest kända vaggvisor.
Den tyske kompositören Johannes Brahms skrev melodin 1868 under titeln ”Wiegenlied: Guten Abend, gute Nacht”.
Denna ljuva melodi har sedan dess blivit en symbol för trygghet och ro vid läggdags.
Innehåll
Ursprung och komposition
Johannes Brahms komponerade ”Wiegenlied” som en del av sin Op. 49, en samling sånger.
Den första versen baseras på en gammal tysk folkvisa, medan den andra skrevs av Georg Scherer 1849.
Brahms dedikerade sången till sin vän Bertha Faber för att fira födelsen av hennes son.
Svensk översättning
Sången har översatts till svenska av flera textförfattare, däribland Alice Tegnér och Gösta Rybrant.
Tegnérs version, ”Nu i ro slumra in”, publicerades 1928 i Sånger för skolan och har blivit en klassiker i svenska hem.
Texten finns i flera versioner. En vanligt förekommande variant är:
Nu i ro, slumra in, i bädden så fin, som blomman på äng, i en gungande säng.
Och Guds änglar de små, breda vingarna ut, och för barnet till ro, tills natten är slut.
Nu i ro, slumra in, lilla älsklingen min, ner i kudden dig göm, i din rosiga dröm.
Tills du väcks lilla vän, nästa morgon igen, tills du väcks lilla vän, nästa morgon igen.
Användning och popularitet
Melodins lugna och vaggande karaktär har gjort den till en favorit vid nattning av barn. Den har spelats in av otaliga artister världen över och är en vanlig melodi i speldosor.
I Sverige har artister som Carola Häggkvist tolkat sången, vilket ytterligare har stärkt dess ställning som en älskad vaggvisa.
Kulturell betydelse
”Nu i ro slumra in” representerar en universell önskan om trygghet och frid för barn vid läggdags.
Dess tidlösa melodi och enkla text har gjort den till en integrerad del av många kulturers musikaliska arv, och den fortsätter att vagga barn till sömns världen över.
Hitta fler vaggvisor i vår lista!